2011

Men bara ett par timmar kvar av 2011 siter jag och myser i morgonrock framför tv:n.
Dom minsta barnen är hos mormor och morfar och blir där tills mamman och pappan frisknat till efter nattens kommande bravader.


Känner redan hur sömnen är på väg och då är det ännu ett par timmar kvar tills vi skall till grannarna på nyårsfirande.
Lösnaglarna är det enda som är fixa inför kvällen - gissa om det går snabbt att skriva.


Hade tänkt att göra en liten sammanfattning av året 2011 - men detta har nog varit det sämsta året på länge.
Och det enda som det har innehållit är sjukdomar, sjukdomar, lite olyckshändelser - så som brutna armar och ben, sjukhusvistelser och lite mer sjukdomar.


Så för att undvara er allt lidande om att läsa ännu mera om sjukdomar så stannar vi här.
Det bästa med året är ju att trots allt så är alla vid liv, mår bra underomständigheterna och nu ser vi framemot ett grymt - ja ett grymt bra 2012!!


Nu blir de till att slappa i soffan med en pincett i handen. Sen är det nog dags att börja fixa sig på riktigt!


Gott nytt år till er allihopa. Och ta hand om er och varandra under kvällen och natten.

Nu håller jag på igen...

Lagom till Miltons födelsedag satt jag och googlade efter bra bloggar med recept. 
Hittade en del bra - både svenska och utländska.
Som med fin fina bilder fick mig att få lusten att våga mig på att prova en Blixten tårta.


Tyvärr ligger bilderna på Sholas kamera.
Men bilder kommer. Jag är riktigt stolt.
Både över att jag lyckades så himla bra med sockerpastan. Fick änna mer smak!! - Men oxå för att Blixten blev så grymt bra för att vara första gången.
Dock lyckades jag inte riktigt lika bra med den röda färgen - som inte alls ville bli röd.
Trots att min röda karamellfärg faktiskt hette - vinter röd.


Men sonen blev nöjd. Tror inte att han brydde sig så himla mycket om att blixten mer var åt det terracottafärgade hållet än riktigt röd!


Nu har jag suttit och kikat igenom sweetapolita blogg och intresset växer hela tiden.
Så igår började jag med en liten portionstårta som jag ska plocka med till grannarna på nyår som tack för att vi får komma.
Den blir inte riktigt som det är tänkt sig men förhoppningsvis smakar den desto bättre!


Men innan jag kan fortsätta med den så är det tvätt, lite kvällsplock och nattning av barn som hägrar!
Sen kan jag ägna mig helhjärtat åt mitt.

Juldagen

Vilken underbar jul vi har.
Trots att vädret inte har varit vad jag hade velat så är det så skönt att kunna slappa av.
Se barnen njuta och ha hur kul som helst med sina nya saker.
Man märker direkt vilka saker dom gillar mest.


När jag var yngre hade jag världens problem med att bara sitta inne och ta det lugnt under julen. 
Jag blev galen.
I år har jag varit som en helt annan person - maken säger att jag blivit vuxen ;-) 
Kanske det kanske!


I skrivande stund njuter jag av en stor kopp kaffe och Milo man tittar på Bilar 2.
Snart sover han dock.
Då blir det för mig att plocka undan disk, leksaker och fixa med våran gran här hemma.


Gud vilket nedköp vi gjort - eller jag - det var ju jag som köpte granen.
Skiten barrar nåt fruktansvärt och jag har fått nog.
Imorse när jag var och köpte mjölk passade jag på att springa in på rusta som hade utförsäljning på sitt julpynt.
Vilken tur vi hade - en plast gran a´la american x-mas tree style - fanns till halva priset och enbart en kvar.
Den åkte ner i korgen - eller under armen kanske låter mer troligt.


Maken och jag funderar nu på om julen skall vara slut - eller om vi bara byter ut granen!
Jag lutar nog mer mot det senare..
Men vi får se när Milo man somnat!

Önskelista 2010

En av sakerna som stod på min önskelista förra julen - var dessa ugnsformar från RICE . 

Dom är gudomliga.

Men - det finns ett stort men.. 

Aldrig att jag tänker betala priset för en. 

Inte heller skulle jag med gott samvete kunna ta emot en i gåva..

Om den inte motförmodan skulle vara inköpt på loppis - mot en billig peng.

Priset gör mig galen.

Bild lånad från grönbergs interiör

Gissa om jag blev överlycklig - när jag på min senaste Ullareds resa - praktiskt taget ramlar över dessa formar.

Hade budgeten vart större under den resan hade det definitivt åkt ner fler.

Nu blev det bara rektangulära - men iallefall i 2 olika storlekar och 4 olika färger.

Den fjärde som inte är med på bilden var en läcker turkos en!

Behöver jag påpeka att jag under min Ullaredsresa fyllde vagnen med massor av gott och blandat till samma pris som 4 st formar från RICE hade gått på!
Och då var julklapparna köpta oxå.


Och jag är nöjd med mina budget - RICE kopior!


Dessa blir julklapp från mina barn till mig själv ;-) 


Har du vägarna förbi gekås och tur - så kanske kanske dom finns kvar i sortimentet. 

Byggnation pågår

Nu börjar det närma sig. 

Bara ett par enstaka dagar kvar tills min lille man fyller 4.. 

Ja jag tjatar - men så spännande det är.

Det pirrar i magen av både välbehag och olust. Min lille Milo man håller på att växa upp. 

Under kvällarna fram till födelsedagen pågår aktiviteter för fullt i köket.

Tårtan är under uppbyggnad.

Ser ju mest ut som en klump - men blir nog till en vacker svan alldeles snart!

Ett roligt mellanlägg till tårtan fick bli  tomteskumsgrädde - efter att ha googlat runt och letat inspiration och roligt att stoppa i tårtan.
Nu står det och svalnar i kylen och imorgon blir det till att test vispas.
Håll tummarna. 

Även min header har pysslats lite med.
Kändes som att det var på tiden att jula till den lite med bara ett par få dagar kvar.
Nu ska här surplas kaffe - känns ju så där lyckat ½ tio på kvällen - gissa vem som kommer studsa runt som en duracell kanin halva natten och svära imorgonbitti när det är dags att stiga upp?!?!!!


Smart Linda , Mycket smart!!

Livlig Lördag

Här hemma har dagen gått i ett.
Lite smått panikartad - om 6 dagar fyller Milo man 4 år. 
Kalaset är inplanerat men inte mer än så.
Jag tror inte någon vet vilken tid knappt plats heller ;-)


Det känns som jag sitter fast.
Men så tog vi oss ett snack. Ev att beställa tårta till kalaset. Kändes dock som att vi är ute i absolut sista stund.
Efter att ha googlat mig igenom en massa alternativ - bestämde jag mig för att försöka mig på att göra tårtan själv.

Så på bänken i köket står nu en botten - som skall bli ingen mindre än - Blixten...

Ja förhoppningsvis!!

Bild lånad från Cakecenter

Förhoppningsvis lyckas jag lika bra som denna.
En skål med sockerpasta står oxå klar.
Efter att ha försökt med ett recept på sockerpasta för x-antal månader sedan - som misslyckades brutalt - har jag gett upp.
Idag började jag leta nya och hittade ett som känns perfekt.


Nu har jag inte kavlat ut den ännu men att få ihop den var inga problem.
En massa inspiration och recept - även sockerpastan - hittade jag på bakverk och fikastunder . 
Så mycket fint så man blir grön av avund.


Nu återstår moussen som jag pysslar med.
Och ytterligare en omgång med sockerpasta. 
Den som står i köket verkar fin fin..
Dock är det ett problem - sockerpastan skulle bli röd - och efter 1 flaska och en halvburk med röd karamellfärg är den mörkt chockrosa!!! 
Varför döper man en karamellfärg till röd när den aldrig någonsin går att få röd.
Jag kanske gör fel - men under 32 år - har den bara blivit mörkrosa...


Någon som vet??
Ev tips mottages gärna.


Nu mys med barnen innan nattning.
Sen ut i köket och fixa och dona igen.


Imorgon är det 4de advent och vi ska bort...
Återstår att se hur detta går.
Lovely!

3dje Advent

Hos oss är det julpyntat och klart.

Dock börjar jag längta efter att få kånka hem en gran och klä den.

Kommer inte kunna hålla mig i många dagar till.

Bättre blev det inte av att vi spenderat natten till idag hos mormor och morfar där grannen var pyntad och klar!

Kvällen här går åt till att koka risgrynsgröt,lägga lutfisken i blöt, göra rocky road och paketera julklappar tillsammans med Sholsan när småttingarna lagt sig..

Nu blir det till att röja undan lite vardags röj och sen ta det som det kommer. 

Trevlig 3dje advent till er alla!!

Fredag kväll

Äntligen är den här. 
Helgen.
Ett par dagar att umgås på heltid. Vila, Vila och åter vila.


Idag kom även farfar med maken hem efter jobbet.
Stannar tills imorgon då jag tar barnen och åker till mormor och morfar för en övernattning så maken får vila sig.
Den envisa myco plasman sitter i som berget och han behöver så mycket tid som möjligt till att vila upp sig.


I skrivande stund sitter båda knottarna och trycker hela sin vikt mot mig - från varsin sida - Thea hickar inombords och låter uberskum.
Dom skall titta på bilder på min dator.
-Tryck där mamma.
-Vem är det?
-Och det?
-Tryck igen...


Seg som jag är och med ett minne som är lika med noll blir det idag en  liten bild.
Makens present på fars dag...
-Harkel- hmm ja det var ju ett tag sedan.
Men är man seg så är man...

Foto: Shola

Den som fotat bilden är ingen mindre än Stora syster Shola som i somras lekte modell med lilla syster.
Och vilka bilder det blev.
Sen satte hon sig och lekte med att redigera bilder osv och gjorde denna underbara bild på lillgrisen.
Ett förevigande på canvas som skall hängas upp så mamman alltid kan titta och drömma sig bort om hur lillgrisen - skulle ha sett ut med blåa ögon.
En riktig pärla!!


Julen börjar närma sig och vintern gjorde sig påmind i ett par dagar.
Nu mera är det bara en knasig dam - antar att även denna dam kanske fått/får sig ett namn..
Som hon härjar på utsidan..


Hoppas på bättre väder tills imorgon när jag ska sätta mig i bilen och köra...
Nu blir det till att fredags mysa med att slå in julklappar.
Hade tänkt att försöka mig på att titta på sista programmet av Idol...
MEH vilken skit.
Stackars barn som är med i år..

Didriksson

Nu har klädmärket Didriksson utförsäljning i krokarna kring oss. 
När jag fick veta det var jag några hundra meter ifrån och var självklart tvungen att kika in.


Massor med kläder och gummistövlar - verkar som att jag har en förkärlek till just gummistövlar- både till vuxna och barn.


Till super priser verkligen.
OM ni har vägarna förbi Gånghestra så kör dit!

Detta var lite av det som fanns. En 50 lapp grejen.
Inte illa. 
Förmodligen blir det så att dom sänker priserna till hälften redan i kväll eller imorgon.
25 riksdaler för en regnkappa från Didriksson är väl inte fy skam.
Skynda fynd..

Regn slask och riktigt höst väder.

Ja jag är grymt besviken.
Vädret som borde ha varit har hållit sig borta. 
Jag hade ställt in mig på att vintern detta året skulle vara som dom andra 2 åren.
Snö, snö och åter snö.


Icke sa nicke.
Knappt så här är frost på morgonen.Nåt är fel.
Imorgon går vi in i December månad och det är höst ute.
I trädgården blommar penseerna och maskrosorna verkar ha fått en andra andning.


En ganska så makaber känsla att stå och packa in julklappar?!? - pynta med rött , mossa, granris och tomtar - och ute är det höst..
Eller om man vill dra det riktigt långt - tidig vår!!


Dock har vi som alla andra höstar/vintrar lyckats dra på oss en massa sjukdommar i fam.
Shola och maken ligger med myso plasma - stavning?- inatt vaknade maken av kräkningar och ögoninflammation...
Underbart!! 


Idag är det lillgrisens tur att komma sig till läkaren. 
39,6 i feber ett par dagar - pendlande upp och ner - hostar så hon kräks på natten. 
En riktigt hängig sak vi har här hemma.


Nog om sjukdomar.
Ett tips - fynda skor och gummistövlar på Ica Maxi.


Vårat Ica Maxi i Borås rear ut mängder med gummistövlar, skor och kängor till vuxna och barn - 70% rea.


Dessa pax gummistövlar har jag gluttat på hela hösten till min Thea.
Och igår fick dom följa med hem.
Dryga hundra lappen för fodrade gummistövlar..

Att Thea tyckte om sina nya stövlar lika mycket som mamma är ett som är säkert.
Hon gick genom Ica och skrek - ta på mina stövlar- ta på mina stövlar.
Började försöka kränga av sig dom skorna hon hade på sig!!


Milton hittade sina imorses och ville mer än gärna ha gummistövlar till dagis.
Skönt när barnen älskar sina gummistövlar!!

Rätt grymt!

Facebook är en bra skit sida i vissa hänseenden.

Förbered er på ett inlägg med felskrivning och ihop tryckta ord. En viss Milo man sover i knät under skrivande stund!

Ialle fall - back to the topic.
För ca 2 veckor sedan fick dottern ett samtal på sin mobil - kanske skrivit om det innan?!?- en kvinna som sökte morfar.
Det visade sig vara en kusin till min pappa. Som vi /han inte haft kontakt med sedan min farmor dog - 89 tror jag det var.
Visade sig att hon oxå bor i Sverige och ville ha upp konyakten igen.
Då började hjärnan snurra på alla oss syskon- och tack vare syster yster lyckades vi hitta våran faster på fb. Sen har det rullat på.
En massa släktingar som man inte ens visste om finns med.

Det senaste för min del nu är - att dförsöka få tag på så mycket info som möjligt om en stora syster på pappas sida som adopterades bort som liten..
Knappt så vi vet vad hon heter - hemskt ja - men så lite info har vi.
Vi vet inte ens om hon fick heta det namnet som min pappa kallar henne för.

I skrivande stund står thea och visar fisrumpan för mig *s*

Milo ska i säng.Jag fixa en kopp kaffe och lägga upp gardiner!
Mys er på fredags kvällen.

Älskade Shola

Att hon var unik visste vi redan. Men exakt hur unik hon är fick vi reda på i söndags.


Efter att ha gått hela veckan med ont i magen- på ett sätt som hon inte känt innan - sökte vi akutvård på borås lassarett. Efter en frågestund med jobbande sjuksköterska - blev vi hemskickade - detta är inget akut. 
Men om smärtan mot förmodan inte gått över tills imorgon ring jourcentralen...


På söndagmorgon då smärtan blivit värre kontaktade vi - 1177 - lika underbara som alltid fick vi hjälp, råd och även dom undrade hur sköterskan var funtad då det låter som en blindtarmsinflammation.
Om smärtan skulle bli värre innan våran tid skulle vi åka in tidigare till jouren - och så blev det.
Väl där inne hade dom inga problem med att slänga in oss innan alla andra patienter.
Även läkaren där trodde att det var blintarmen som behövdes tas bort.
Skickade med en remiss till akuten på lassarettet - behöver jag säga att vi älskar detta ställe?!? - med en remiss tog det inte många minuter innan vi fick träffa ytterligare en läkare - även han konstaterade att det borde vara blindtarmen.
In och blev förberedd för provtagning och ultraljud. 


När dagen hade passerat och provtagningarna gjorde kunde man konstatera att man inte kunde hitta blindtarmen - så då kan det ju inte vara den!!


Däremot fick vi frågan om vi/jag - då maken var hemma med småttingarna - visste att dottern har dubbel uppsättning av njurar!!
Hmm.. Öhh.. Näää.. KAN man ha det?!!!


Om det är dubbel uppsättning vet jag inte. 
Vidare undersökningar kring detta skulle göras under måndagen - även utesluta att hon har fler av dubbla organ.




Måndagen kom - men ingen undersökning.
En konstraströntgen skulle gjorts men det tyckte måndagens läkare att vi inte behövde.
Det var ingen fara.
Trots besked från söndagens läkare - att det kunde vara skadligt!


Måndagen gick och vi fick träffa 2 läkare till som klämde och kände.
Sen gick dagen.
Att dottran även har anemni?!? - blodbrist - konstaterade man..


Tisdagen kom - lämnade lite blodprover - åkte på en undersökning till där man inte fann nåt heller.
Och därför inte har en aning om varför hon har ont.
Tösen tröttnar och vill inte stanna kvar - hon vill hem.
Läkaren skriver ut henne.
Utan att besöka oss och berätta vad som komma skall.
Ingen medicin eller direktiv om hur vi ska lösa blodbristen.
Eller vad som orsakar smärtan.


En 11åring ligger nu i sängen och sover.
Kramper i magen kommer och går.
Oron för vad som skall hända är ganska stor.


Dock är hon såpass medveten om kroppen att hon själv ställde frågan - mamma kan det vara så att du skulle haft tvillingar med mig, men att den ena dog och nu bor i mig???


Undra vilken det var som dog då....


Inväntar förhoppningsvis telefonsamtal från avdelningens läkare idag som kan svara på mina frågor!
Detta kan man ju inte bara strunta i...

Farfar kom visst.

Dagen har gått i ett kör. 

Farfar kom endå på besök och barnen blev skogstokiga.

Här har gått i ett. I ett , I ett...

Först nu sätter jag mig ner och andas en sekund.

Snart blir det till att hoppa upp igen.

Skall in i duschen och prova mig på nåt nytt. 

Nåt som kallas för balsammetoden.

Efter lite inspirerande snack på fb om torr shampoon osv - kom jag in på blogg efter blogg efter blogg som utförligt berättar om just balsam metoden.

Och då jag råkar vara oerhört trött på mitt hår som ser sketet ut efter knappt en halv dag - kan det ju vara värt att pröva på nåt nytt. 

Kan ju knappast bli värre eller?!?

I skrivande stund underhåller jag mig med att glutta lite på Idol 2011 - mmm helt seriöst.

Och inväntar snarkningar från maken och sonen som ligger i våran säng.

Verkar dock som att dom redan somnat så....

Ha en mysig fortsättning på fredags kvällen!

Fredagsmys

Riktigt härligt att vakna imorses då jag visste att maken skulle vara hemma.
Helt underbart.


Här har varit ett tag utan bloggande - märker ju hur mycket frånvaron från bloggen har att göra med att jag är inne i ett skov..


Känns som att det är på väg bort men man vet aldrig.
Maken är ute med Shola och får sig en mys stund - det behövs.
Själv har jag klippt en uber duktig Milton.
Som blev så stolt för att han faktiskt fixade klippningen utan problem.
Och som tack kommer pappsen hem med glass.
Theas lugg ska få sig en klippning oxå.


Måste vara fina ihåret då vi ska på 50 års kalas imorgon och sen hem till grannen och fira honom.
Ja den där snygge grannen till vänster - ja men precis -Tommy ja.. 


Eg skulle farfar ha kommit hit idag men - valde att gå till Mosken istället.
Så kan det bli.
Middagen som jag hade förberett får vi försöka äta endå - lite mycket mat bara kanske men maken får ta med sig till jobbet i nästa vecka.
Har börjat äta GI mat för att försöka få ordning på magarna - bli av med dom alltså ;-)
Maken kör med stenhårt än mig..Men så älskar jag mitt socker oxå..


Nä nu vill Milton att Thea ska klippas oxå så det är väl bara att sätta igång.

Viktig dag.

I dag när jag kikade ner i brevlådan hittade jag en kallelse till ett viktigt möte imorgon.
Ett möte som jag visste skulle komma men visste inte när.


Ett möte hos försäkringskassan och min handläggare där.
Skulle visst vara min handläggare från arbetsförmedlingen oxå.


Undrar vad som kommer att hända.
Vad som kommer att sägas. Osv. Osv.


Efter ett tips från en vän i helgen fick jag äntligen tummen ut att läsa lite om den diagnosen som jag fick av min läkare förra månaden- Fick ju aldrig en förklaring på vad den härstammar ifrån - men nu har jag letat själv.


Om jag litar på den diagnosen till hundra % är en helt annan 5a. Dock stämde den ju in till 99% - Generaliserad smärta


Läste upp den för mor min som började ifrågasätta sin egna diagnos sedan - hmm 20 år tillbaks i tiden.


Idag kom barnbidraget - har dom senaste månaderna börjat få det den 19 istället för den 20.. Undrar varför.
Tack tack.


Var ute en sväng - fixade en fin liten bebis present till ett par vänner som kommer och hälsar på i November.
Dom skall inte ha förrens i Feb men eftersom dom bor på Jersey så är det väl trevligt om ett paket kan få följa med hem -  ligga och vänta på den lill* som komma skall.


Åh nåt är sjukt - jag får inte ens ett bebis sug- Jag bara önskar att Milton var liten och snuttig igen och kunde kläs i fina stickade overaller - skinndojjer - och en liten bandana...
Letade även efter ett par jeans till Milo man som kompisen Hampus - på dagis har - självklart med - Blixten på.


Men självklart fanns alla storlekar utom dom vi skulle ha. Och det verkade inte som att dom skulle komma in fler heller.
Hade tänkt köpa in dom och lägga undan till hans 4 års dag - Får väl se om vi har tur att dom kommer in igen..


Nu är det greys som gäller.

Digster

Återigen passar jag på att skrika ut - jag är en buzzador.


Delar ut ett halvårs medlemskap av premium på digster 
Registrera dig och fyll i Buzzador i det lilla skrivfältet på premium..




Hänger ni med? eller feberyrar jag ;-)

Nu så här ca 3 år senare

Kan jag förstå att männen tycker att en influensa är jobbigare än att föda barn.
Det är ju som sagt snart ca 3 år senare - sen sista förlossningen- och nu ligger jag sjuk.
Så sjuk så jag nästan dör.
Konstaterar att jag måste ha varit en man i mitt förra liv.


I en förlossning får man ju iallefall en stund att andas på...
Får man det i en förkylning?!? 
Näää Tror inte det.


Antingen så är det näsan som kliar, ögon som svider, man nyser som en tok, hostar upp slem och allt avlöser varandra.
Inte en lugn stund med andra ord.


Så ja idag - kan jag förstå männen som nästan dör så fort dom fått en förkylning.
Dock kan jag inte riktigt dra fördel av att känna som männen.
Bara för att jag förstår den manliga - tyck synd om mig -genen - så kan jag inte släppa den kvinnliga sidan - dvs hoppa - harkel  - krypa - ur soffan när jag hör att ungarna slåss. 
Inte heller kan jag slappna av tillräckligt för att ta mig en tupplur mitt på dagen - bara för att jag behöver det.
Trots snörvel och allt som tillhör kan en kaffe kopp som stått på samma plats för länge reta gallfeber på mig.


Men jag har iallefall fått en dags vila då maken har vabbat för barnen som oxå vart sjuka.
Imorgon dock återgår både maken och alla barnen till skola och förskola.
Då ska vi se om jag kanske kan ta mig en tupp lur..
Eller så har jag mirakulöst nog blivit frisk över natten och står och bakar istället.


Nu är det läggning av barn och sen ska jag locka maken till mig och blinka med mina - tyvärr alldeles för korta ögonfransar - och kika på saker till Miltons 4 års kalas - från Ebay

Näsor med Grönt snor.

En stycke mamma och lillgris är sjuka.

Näsorna rinner. 

Jag känner mig allmänt svullen i ansiktet och det värker.

Undra då hur lillgrisen mår - Som inte riktigt kan sätta ord på allt ännu.

Hon har ju vart sjuk någon dag längre än mig.

Dock håller jag både tummar och tår för att mina vanliga mediciner lyckas trycka ner skiten under natten och jag vaknar vacker och frisk som en nyponros imorgon bitti.

Då är planerna  - att baka.

Göra en sockerpasta - även denna gång med recept från pinkpastry

Även en sats med lila morotsmuffins hade jag tänkt mig.

Då jag i veckan tog mig i kragen och rensade ut mina köksskåp, ändrade om, kastade och hade det trevligt - hittade jag en massa roliga bakgrejor som legat i en låda utan slut.

Kändes som att allt åkte ner där och det som jag verkligen gillar kom aldrig till användning - då jag inte kunde hitta det.

Nu ligger det i ett nytt skåp. Sorterat i fina korgar och förhoppningsvis - blir det lättare att hitta - dvs kommer mer till användning.

Maken och jag var på en mysig veckoshopping - idag under kvällen - Sholan passade sovande små syskon - och maken och jag tog oss en välförtjänt ensam stund.

Dom blir inte allt för många - men så man uppskattar varandra när man får en halvtimma här och en halv timma där.

Hittade lila, gula och oranga - oranga är kanske inte så ovanligt eller - morötter.

Bredvid mig i soffan sitter en tjötig Milton - som vaknat mitt i nattsömnen - och nu tror att det är morgon och dags för  - dagis..

Nää tack sörplar snabbt som attans upp mitt Thé och går och sover bredvid min fina kille.

Ta mig i kragen.

Idag kände jag att det var nog med gnällande och bitchande. 

Tänk hur min stackars make har det hemma ;-)

Så imorses bestämde jag mig för att vara så produktiv som möjligt.

Fixade om i ett köksskåp, försökte planera lite inför Milos 4 års kalas, lite julklapps tänk osv.

Det som var roligast idag var dock att göra lite godis till Jack!

Hemmagjorda hundkex.

Har suttit i ett par dagar och lustläst nästan varenda inlägg hos bloggerskan - pinkpastry 

Det är där jag hittade receptet.

Dock så gjorde jag om det lite och hunden älskar dom.

Orginalrecept

Hundkex

sätt ugnen på 225 grader.
Koka upp 2 dl vatten och 1 kycklingbuljongtärning, låt svalna!
Blanda 0,5 dl riven ost, 0,5 dl pulvermos, 1 tsk olja, 1 ägg och 4 dl lantbrödsmjöl, tillsätt buljongvattnet.
Blanda samman till en kavelvänlig deg.
Kavla ut och stansa kex.
Grädda i 10 minuter.

Mitt nya omgjorda

Hundkex

sätt ugnen på 225 grader.
Koka upp 2 dl vatten och 1 kycklingbuljongtärning, låt svalna!

När buljongvätskan svalnat lite blanda ner 100 gram leverpastej i vätskan. Gör inget att den klumpar sig lite. Det försvinner när man blandar med resten av ingredienserna.
Blanda 0,5 dl pulvermos, 1 tsk olja, 1 ägg, 2 dl vetemjöl och 2 dl rågsikt, tillsätt buljongvattnet.
Blanda samman till en kavelvänlig deg.
Kavla ut och stansa kex.
Grädda i 10 minuter.

Helt allvarligt!

Just nu har jag bara lust att kräkas ut all smärta och obehag.
Imorgon blir en jobbig dag - massa saker att ta itu med.


Detta börjar mest likna en gnäll blogg - men vet ni vad - Live with it!! :-)
Efter regn kommer solsken eller vad är det man brukar säga.


Nu ska jag flytta barn från säng till säng.
Fixa thé till stora tjejen och sen hopp, haha eller hur, kryp och gnäll stilen ner i sängen- rättare sagt!


Natti natti!

Ibland känns allt för jäkla jobbigt.

Livet leker och är helt underbart. Om man bortser från hur fruktansvärt elaka 11 åriga flickor och föräldrar kan vara.
Att man som vuxen inte kan se ett barn för den den är utan hela tiden måste in och fippla och försöka få barnen att passa efter ens egna normer.
Och fungerar inte det så - mobbar man dom istället - ser till så att dom blir utfrysta av andra barn och föräldrar genom att gå och sprida en massa osanningar!


Kvällen hemma hos oss igår var inte rolig kväll.
Dottern har den senaste tiden gått igenom mycket.
Både på ett personligt plan men oxå med vänner och skola.
Saker som lätt till att vi som föräldrar och lärare har sagt att det är bäst att hon är hemma tills vi finner en lösning.


Igår hade vi samtal med lärarinnan - och gick ut från mötet med funderingar på hur vi lättast skulle få in dottern bland kompisgänget igen på ett okonstlat sätt.
- Råkade vara disco på kvällen.


Fixade så hon kunde gå iväg med en av kompisarna och några av hennes kompisar.
So far so good.


Dock varade lyckan inte länge.
När dottern messar att hon vill hem - sticker jag självklart dit - hämtar henne och kör 1000 frågor.
Det visar sig då att en av flickorna i klassen - antagligen försökt kaxa sig och visa sig tuff i skolan - genom att sitta och skryta om att nästa gång hon träffar dottern ska hon ge henne stryk.
Kallar henne även fula ord som jag inte tänker skriva här.


Då denna flickas föräldrar ringde hem till oss för ett par veckor sedan och bara satt och skrek i telefonen - som en gris i slaktning - med en massa anklagelser - ja redan då kunde jag inte komma på vad problemet låg - då skrikningen slöt mina öron.


Iallefall - eftersom dom ringt hit kunde jag ju kontakta dom och meddela vad deras fina änglalika dotter säger - sagt och gjort - slaktningen pågick fortfarande.
Och pappan  - en riktigt mogen man i sina förmodligen bästa år -slängde luren i örat på mig.


En känsla när han gjort detta var att  - nu får vi kvällsbesök.
Mycket riktigt - en stund senare knackar det på dörren.
Först en riktigt fin knackning - sedan mer som att personen i fråga vill igenom dörren.


Ett riktigt fint besök blev det - där vuxna inte bryr sig om hur dom beter sig inför sina barn.


Det är väl inte konstigt att barn blir som dom blir..
Med detta inlägg - avsäger jag mig definitivt inte att mitt barn oxå beter sig fult.
Men jag som förälder gör mitt yttersta för att visa både mina och andras barn att man inte gör vissa saker.


Ett besök hos skolans rektor står på - the to do list - på måndag morgon.
Ett Sms till dotterns fröken där jag ber henne kontakta mig omgående måndag morgon - nja kanske inte riktigt så hårt skriver  - men endock att jag måste få pratat med henne - är iväg skickat!


Försöken att få dottern att våga sig tillbaka till skolan på måndag är förstörda.
Helt ödelagda.


Men vi tar oss i kragen och försöker lösa det på annat vis.

Ganska trevligt att

på mindre än 5 min få höra att man är snygg x 2.
Tack granninnorna :-)


Ikväll klädde jag upp mig för att gå på föräldrarmöte på barnens förskola och sedan föräldrardialog.
Efter att ha slasat runt i mina mjukis kläder hela dagen och har haft en riktigt trött eftermiddag - då jag förövrigt nästan stod och sov - var det skönt att måla fransarna lite, bättra på kindbenen och kamma frillan.


På med lite snygga kläder från butique P - lite av mitt egna och ett par hederliga snygga skinnstövlar och en väska från Amme Kamelias vind så var jag nog snyggaste quinnan på Varbergsvägen - ja för det tyckte granninnorna iallefall.


Kanske var så att jag var den enda dom råkade stöta på där på vägen..
Men jag väljer att tänka att jag var snyggast på gatan ;-)


Kvällen med hoppande mellan barnens olika avdelningar och föräldrardialog var trevligt.
Känns skönt att vara med och påverka lite.
Maken och barnen fick en stund för sig själva och jag fick andas ut - och umgås med vuxna.


Underbart!!

I am a

Buzzador ;-O


Har försökt hänga med på detta häftiga gratis grej test sak i flera år men har av någon anledning aldrig slutfört det.


Nu registrerade jag mig för x antal veckor sedan och har redan fått en mängder olika förfrågningar och är nu utvald att vara med och testa  - Digster .


Ett sätt att samla alla musiklistor på ett och samma ställe.
Både på spotify, Itunes och Wimp.

Mitt uppdrag är nu att testa denna tjänst och delar därmed ut 6 månader med Digster premium gratis.

Testa du med.
Registrera dig på Digster  - använd registrerings koden Buzzador så får du testa 6 månader.

Sova kanske

Söndag kväll.
Helgen har gått förbi i ett enda sus..
Känns som att det var fredag igår.Eller rättare sagt torsdag kväll.


I Torsdags kväll fick vi fin besök av Fröken Ps dotter Amanda som skulle tillbringa helgen här - första gången på typ 12 år.
Fattar du P.. Så länge har vi känt varandra.
Och inte en enda gång har jag vart barnvakt, förutom nu då.. Eller nja barnvakt och barnvakt - det var jag ju inte heller. *S*


Nu var det iallefall så att Amanda och Shola ville umgås en helg.Och så vips så var den borta och det var dags att åka hem igen.
Så varmt välkommen tillbaks är du gumman. Anytime!!


Imorgon är det åter till verkligheten efter en vecka med sjuka barn och en mamma som inte mått som hon ska.
Gör hon någonsin det.. *oj så synd det är om mig*
Denna veckan har iallefall vart värre än vanligt.


Imorgon är det iallefall dags för sjukgymnastik - vattengympa- borde kanske ställa mig på en våg och kolla vikten oxå då vissa kläder inte funkar längre. Sitter som ett cirkus tält över röven..
Ja röven heter det faktiskt.
Maken lärde mig det igår.
- Gumman vi är faktiskt från GöteboRg och där heter det faktiskt så... Så röven heter det ;-)


Efter vattengympan kommer det en flicka/dam/quinna/tanta från arbetsterapin hit och ska kolla läget med vad jag kan och inte kan - klarar och inte klarar.


Känns väl ok att hon kommer hit.
Dock känns det lite konfliktartat att dom kommer hit och arbetar utifrån en diagnos som jag inte vet vad det är..
Eller vad den diagnosen utgår ifrån..
Dvs - jag är sjuk men vet inte varför.


Detta återkommande problem med att bli dumförklarad och åter få nya diagnoser.
PPP - psoriasis artrit - blev ju borttaget när jag var hos min fin fina läkare sist.


Man kan bli bitter för mindre...


Dock har jag planerat in nåt kul imorgon.
Då ska jag till biblan. Och se om jag kan hitta roliga böcker om hur man dekorerar tårtor - steg för steg.
Och förhoppningsvis hinner/orkar jag öva ett tag på en söt tårta till det är dags för Miltons 4 års kalas - första gången för vännerna - i december.


Ska man orka är det bara att planera riktigt tidigt.
Nu var det slut på kraften i armarna.
Kramp pågår.
Och jag går och nanar kudden.

Snoriga näsor och onda halsar.

Här hemma har vi sjuk stuga.
Eller vi bättrar oss från sjukdomarna.
Milton är feber barnet. Thea öroninflammation och äter penecillin/antibiotika och öroninflammationen verkar numera gått från öron till ögon.


Och Shola har allt annat!
En annan har haft ont i halsen i flera dagar och halv snorig men det vill inte bryta ut.


En kropp som är helt död efter senaste vattenpasset i onsdags.Ja precis en vecka och tröttheten sitter fortfarande i.
Beror väl delvis på förkylningen som inte vill komma eller gå oxå.


Igår kom jag äntligen till läkaren igen efter en utvärdering.
Dock har jag inte fått några svar på vad utvärderingen sa.Bara att dom - läkare, sjukgymnast och psykolog anser att jag inte har någon psoriasis sjukdom.
Den som jag fick för 20 år sedan finns inte - anser läkaren fortfarande.
Mmmm känns så roligt.
Eller inte.


Numera har jag fått 4 nya diagnoser som jag tar med en nypa salt.
Dock är jag ju sjuk och visst troligtvis stämmer någon av dom "nya" diagnoserna in på mig och hur jag mår.
Men det känns som att man sitter med en svart trolleri påse med lappar i och slumpmässigt drar en lapp
- Ja men visst är det generaliserad smärta hon har...
Vi drar en till..


Tada!
- ja men ångest har hon definitivt..
Ska  vi ta en till?!?


Och så håller man på tills man är nöjd.
Jag är dock nöjd med att man försöker komma på vad som är fel och gör vad dom ( läkare, sjukgymnast och psykologen) vill att jag ska göra.
Förhoppningen är ju att dom kanske har rätt och att jag kan bli frisk och må bra/ bättre än vad jag gör idagsläget.


Att dom /vi kommit en bit på vägen känns jätte bra.
Men som jag sa till den jag pratade med sist.
En diagnos som jag fått för 20 år sedan kan man inte bara säga att den inte finns och tro att allt ska kännas ok.
Det har ju varit min verklighet i - ja 20 år!!!


Då jag inte fixat med vattengympan på ett par 7 dagar - så har smärtan återigen börjar bygga sig ett bo i hjärnan.
En trötthet som är så olidligt jobbig sitter som ett moln i huvudet på mig.
Och jag kommer verkligen inte för mig att göra nåt.
Hela kroppen känns som att den väger bly.
Fingrarna dunkar.


__________________________________________________________________________


Gårdagens inlägg blev halvt skrivet klart. Sparat och sen bortglömt.
Nu finns tiden att skriva klart och publicera.
Milo och Thea sover. 
Mat är inhandlat inför ikväll.
Vi får fin besök från E-tuna.
Fina fröken Ps dotter Amanda kommer hit ikväll och stannar över helgen.
Första gången som hon stannar över hos oss själv och det ska bli så mysigt.
En massa mums mums är inhandlat inför helgen.
Frukostmat i mängder, godis, popcorn och annat gottit.


Imorgon följer hon med Shola till skolan och sedan får vi se vad dom hittar på resten av tiden.
Är övertygad om att det kommer funka super bra.


5 minuters paus och nu vakna Milo man.

Ofrivilliga rörelser

För ett par veckor sedan började jag med sjukgymnastik.Rättare sagt - vattengymnastik.
Så skönt!
Helt underbart att göra ett pass i vattnet och känna sig någorlunda rörlig.
Ja för i vattnet kan jag nästan känna att jag rör mig normalt.


Det som sker efteråt är dock inte lite roligt.
Dom senaste veckorna har vi inte fått till fler än 1 pass per vecka - då det eg ska bli 3.
Denna veckan fick vi till 2.
Fördelen förutom att jag kan röra mig på låtsas i vattnet är att smärtan oftast inte hinner stiga mig till huvudet
- den har en tendens att göra det- men inte med vattengympan.
Däremot slås varenda muskel ut, jag tappar all ork och kommer inte för mig att kunna göra något alls under dagarna.
Ni som känner mig sedan tidigare vet att för mig är det oerhört svårt att inte kunna ta mig för något.
Att ligga helt utslagen av smärta, orklöshet (heter det så) och stelhet är inte riktigt min grej.


Nää faktiskt. Min grej är nåt helt annat.
Men jag har det senaste - ah vad blir det nästan på året nu - fått dra ner på allt.
Att städa,tvätta och fixa medans maken är på jobbet så han ska slippa det när han kommer hem funkar inte längre.
Allt får vänta tills han kommer hem och kan ta det.
Dubbelt jobb för maken men så får det vara.
Det går lixom inte.


På detta ska dom ha mig till att sluta med mina starkaste smärtstillande tabletter - som väl eg borde räknas som narkotika- det kanske dom gör oxå. 
Dom ska jag trappa ner på.
Och visst förstår jag läkaren som vill detta.
Jag är 32 år gammal och borde kanske inte behöva ha detta i min påse på ryggen - förutom sjukdommen då- alltså att bli beroende av tabletter.
Men oops sorry - det hann jag visst bli på ett par månader - och jag har sådant medlidande för han/ hon som går på gatan med viftande armar och ben, ofrivilliga rörelser som kommer av att dom håller på att tända av.
Dom behöver en påfyllnad av sitt substans, som dom ioch för sig - kanske - enligt vissa valt att börja bruka frivilligt - men dom kommer inte åt det.


Jag har sådan sympati för dom. Jag försökte i början av min nedtrappning av medicinusen visa att jag minsann är stark - inte beroende- och som vanligt fixar detta själv.
Det gick inte riktigt som jag ville. Abstinensen efter tabletterna var fruktansvärd. Jag har aldrig varit med om något liknande.
En sådan smärta vill jag inte vara med om igen. Och den skrämmer mig. Hur blir det när jag har trappat ner tillräckligt för att sedan kunna sluta med den där sista tabletten.
Kommer smärtan, myrkrypningarna i kroppen och dom ofrivilliga rörelserna tillbaka då?


Att leva med smärtan som blir värre när man tar bort denna tablett- och inte ersätter den- är ett rent helvete.
Men jag är ju stark som vanligt och hatar att gnälla och gny. Men nu när jag ska till läkaren i veckan så får dom faktiskt hitta nåt annat. För nu har jag försökt ett par veckor och livet funkar inte.
Inte som jag vill iallefall.
Och jag vill kunna leva som du - en helt normal, arbetande människa som kanske går på ett träningspass ett par gånger i veckan - och inte ligger helt lealös, orkeslös och känner att hela kroppen är som ett stort öppet sår pga att du tränat, gjort för mycket.


Nu ska jag ta min trasiga kropp och försöka ta mig in i badrummet för en morgondusch. 
Maken får nog komma och hjälpa med att tvätta hår och annat på den gamla tanten. 
Ja för hon var ju verkligen så gammal!

Hur får man det att funka?

En ny mobil fick jag i förra veckan av maken.
En tacksam present.
Dock krävs det ett par kvällar för att lära sig hur det funkar.
Jag är ju en riktig fegis vad det gäller elektronik så maken eller Shola får ha kurs med mig och lära mig. *S*


Riktigt fjantigt!
Dock har jag kommit halvägs till att kunna blogga från the phone.
Jag har lyckats komma på hur man registerar sig för att kunna göra det.
Sen har jag fastnat.
Jag förstår liksom inte hur jag skall göra.
Någon vänlig själ som har lust att berätta hur man går vidare. 
Ska man blogga på blogger som vanligt eller vad?


Över till annat.


Helgen har verkligen gått i slapphetens tecken.
Inte många knop har blivit gjorda.
Mycket stickning och planering inför en tur till Ullared på tisdag - rullared som Milton säger- jag ska ner och träffa farmor som skall handla vinterkläder till barnen. 
Eller ner och inkassera lite pengar och få välja själv ;-) 
Inte helt fel.
Ska passa på och se om man kan hitta en eller 2 klappar- ja alltså julklappar och födelsedagspresent till Milo- till barnen när man endå är där.
Jag verkligen hatar att springa i affärer i julruschen.
Jag är den där typen som är klar i slutet av November och sedan går december åt att pynta, slå in klappar, baka och mysa.


En liten lista skall nu skrivas - på vad det är jag skall kika på medans jag är där.
Så nu säger jag och kaffe hej svjes och sticker ut och röker med maken!

Morgonkafffe och funderingar

Vaknade alldeles för sent i morses för att hinna dricka mitt kaffe innan det var dags att dra. 
Barnen fixades iordning - Milo man ville dock stanna hemma - alldeles själv - men jag lyckades muta honom med att dom kanske skulle ha gymnastik på dagis idag.


Efter lämningen av dom små fick jag följa med som moraliskt stöd åt stora tösen som har det såå jobbigt i skolan för tillfället.
Hon har tappat lusten totalt för skolan - att få iväg henne är ett riktigt hundgöra, minst sagt!


Förhoppningsvis får vi rätsida på det snart.


Nu sitter jag med en balja kaffe och surplar. 
Att kaffe kan vara så gott!


Sitter och funderar lite på julklappar och annat kul. 
Håller på med urfina dräkter till Milton och Thea - Sholan önskar sig en likadan/liknande. Så nu letar jag mönster och tyger/garn.

Nää men vilken dålig bildkvalitet! 

Men så roligt det är.
Jag riktigt längtar tills man kan börja pynta juligt här hemma. 
Sommaren är alldeles för överskattad. Julen vet man iallefall att den kommer , med stormsteg, att det blir snö och kallt är inget man behöver funderar på. 
Väderguden levererar alltid till jul.
Sommaren däremot!!
Mmm ja men ni vet - sitta med sommar kläder och kofta och hoppas på att det kanske kommer en gnutta sol så man kan åka och bada.. 
Nää julen är bättre!
Idag iallefall.

Vet inte om jag skall skratta eller gråta.

En person ( avslöjar inte vem för då blir det för lätt att komma på vem den andra är) berättade för mig att en som dom känner hade sagt
- Om man byter skosnören på ett par converse till en annan färg/ helt enkelt byter ut dom, så är det inga äkta converse längre...


Oj oj oj. Jag skrattar på mig.
Hur tänker man.
Jo men serru - dom blir inte lika äkta om man byte skosnöre!!

På tiden kanske

Här hemma är det knäpp tyst. Bara Jag och Shola som är vakna.
Dock i varsitt rum.
Jag pausar efter en hel dag! Oj så livat det är på helgen när alla är hemma hela dagen.


Om en stund blir det att plocka in kvällsdisken och fixa iordning i köket så det är trevligt att komma upp imorgonbitti.
Finns inget värre än att yrvaken försöka fixa sig en kopp kaffe medans man svär högt och glatt över all disk och skit som ligger och dräller.


Satt och kikade igenom mina bilder och kom på att jag minsan tror att jag missat att lägga upp bilder på barnens rum - Det har ju stått klart ett tag...
Eller klart och klart. Nu ljuger jag!!
Det fattas en låda i taket runt vattenledningar och gardinstänger/gardiner, men det hoppas jag att det kommer snart. 
Innan det blir vinterkyligt i huset.


Slänger i allefall upp ett par små bilder från Theans sida på rummet idag. Och mer i veckan när rummet är barnfritt och städat!
Ja faktiskt - vi har det inte städat jämn.. Nästan tvärtemot - det känns som det aldrig får vara rent!
Renlighetsguden och skitguden är i evigt slagsmål hemma hos oss.
Vi får väl se vem som vinner..

Ha en fortsatt trevlig lördags kväll.
Jag kommer och sitta och sukta efter min flarra champagne som jag ville öppna men inte gjorde!

Grymt besviken.

Eg skrev jag ett likadant inlägg som detta under veckan.
Men det var precis som att blogger inte alls tyckte att det var nåt att publicera.
För när det skulle ut på bloggen så raderades inlägget, och inte hade det sparats heller.


Att börja skriva om det just då kändes inte som nåt jag hade lust med!
Men nu - halvt om halvt sovandes- har fått i mig en klunk kaffe medans barnen kikar på tv:n.
Ah nu gör vi om försöket.


För nästan 1 år sedan hittade jag en blogg som jag förmodligen var sist med att veta att den fanns.
Blev grymt förtjust i den socker söta bloggerskan och dottern min föll nog handlöst oxå.
Nu ett tag senare måste jag dock säga att jag inte alls är lika förtjust längre.

Bloggerskan Foki visar dom sötaste saker som finns.
Ger ett HA begär som är grymt stort.
Det som fått mig att tappa intresset och bli grymt besviken är dock lanseringen av hennes nya butik Fokiwa .
Jag tror inte bara att det är min dotter - 11år - som sitter och suktar efter att kunna köpa samma fina saker som  Foki har.
Och som räknat ner dagarna tills butiken skall öppna. Som sparat sin månadspeng för att kunna köpa saker från hennes nya affär.


Och när butiken öppnar så är priserna  marDRÖMs priser för en 11 åring.
Min dotter kan ju knappast vara det enda barnet som följer hennes blogg.
För mig blir detta ingen bra förebild (längre).
Dottern sa i går kväll att hon faktiskt inte vill läsa hennes blogg längre. Och det måste ju betyda nåt om något!

Pilot

Jag har ansökt om att bli pilot.


Coolt va ;-) 
Test pilot vill säga. 
Akta Graco söker testpiloter till en av sina bilbarnstolar!
Jag har sökt och håller tummarna för att bli en av de utvalda. Barnen eller iallefall Milton skulle behöva sitta mycket bekvämare än han gör i dagsläget!


Eftersom jag hemskt gärna vill bli vald så skulle jag väl eg inte skriva detta men 
- Passa på att sök ni oxå ;-O

Jävla Flugfan.

En allergisk reaktion i ögonen är alltid lika roligt.
Ser antagligen ut som jag tryckt in 2 pingpong bollar i ögonhålorna för tillfället.M
Men vad vet jag.
Kan ju knappt se.


Tur att man vet var alla bokstäverna sitter på datorn!
Hörseln finns allt kvar och känseln med. Och en irriterande jävla flugfan surrar runt och runt och runt.
Tröttnar dom aldrig!!

Grymt irriterad på blogger just idag.
Skrev ett fint litet inlägg om en annan bloggare idag och min besvikelse över dennes handlingar.
Sen raderades alltihopa och blogger bad om ursäkt.
Inte hade det sparats heller.. Så det blir till att skriva om det imorgon igen. Eller nästa gång irritationen faller på.


Här hemma sover dom flesta.
Shola ska snart gå och nana.
Och mamman ska ta sig en clarityn och döda flugor.


Ut till medicinskåpet far jag!


Trevlig kväll!

Underbara helg

Helgen kom med storm steg.
Hela veckan har här hemma gått i sjukdommens/skadornas tecken.
Milton man har haft en riktigt oturs vecka och vi har varit hos läkaren inte mindre 4 gånger.
Nu sist för en inflammation i nedre regionerna.
Stackars pojk.


I skrivande stund har jag en lilla syster som står och predikar för Milton.
Medans Milo man hänger som en larv kring min ena arm.
Att blogga genom pekfingervalsen är inte det lättaste.
Pausar och återkommer ikväll när dom små sover.


Sätter Milo framför "Fireman Sam " istället!




Nu har vi pausat en stund. Barnens kvällströtthet börjar falla på.
Thea busar med farfar som är och hälsar på, och som snart skall åka hemåt igen.
Milton står och småhänger framför tv:n.


Shola har fått sig ett flög och håller på att skruva, banka, mäta mm nere på sitt rum. 
Undrar vad hon håller på med.


Idag är det inte alls konstigt att barnen är trötta.Dagen har verkligen gått i ett.
Morgonen började med att vara ute och klippa gräset - förhoppningsvis sista gången för i år - plockat äpplen i mängder, och en stor bytta med hasselnötter som skall skalas och torkas innan vi kan knäcka dom.
Härligt när man har så mycket runt omkring sig som man kan plocka in och använda..


Efter en god lunch, lite städ,kaffe och tvätt tog sig maken, jag, Milo, Thea och Jack oss en uppfriskande promenad i skogarna runt omkring - där vi på 30-40 min kom hem med ca 2 liter trattkantareller..


Barnens magar är fyllda av pannkakor och kanske kanske kanske skulle vi vuxna ( jag, K och Shola) nöja oss med lite mackor med stekta trattisar, knaper stekt bacon och en smörgås till middag/kvälls..

Bild från google

Eller så verkade det kanske inte bli.Maken och jag var visst inte på samma nivå om farfar skulle stanna eller åka. Framförhållning är inte makens starkaste sida.. Jaja..


Då får det väl räcka med en smörgås dårå...

Nu har hösten kommit.

Och tillsammans med den - en riktigt förkylning.
Mormor har iallefall fått den. Vi andra är nog på väg.
Shola klagar över att hon har ont i halsen och själv så känner jag att jag blir  mer och mer rispig i halsen för varje morgon som går!


Enda fördelen med att må sämre idag är väl att alla läkarbesök är klara för denna veckan - så nu kan man bli sjuk.
För att sedan bli frisk tills nästa vecka innan alla måsten igen.


Nu hör jag hur Thea grisen ligger i trappan och gnyr - det första man hör från henne är - godmorgon mamma.
För att sekunden senare slänga sig i trappan -  inte så hon slår sig eller så -för att gnälla - mamma kom- mamma kom- mammmaaaa koom!
Första tecknet på att hon inte kommer att gå upp för trappan själv utan vill bli hämtad!
Så nu får man väl bara gå och hämta henne.

En liten stund till övers.

Igår satt jag och gnagde på kommentarer som jag läst här - ladydahmer . 
Dom senaste dagarna har jag ramlat in över en del intressanta bloggar. Där det för det mesta kommenteras om att inte göra någon skillnad på flickor och pojkar.
Om att varför man som förälder klär sina flickor i rosa osv.


Där av Ladydahmers länk -När jag läser kommentarerna som skrivs där inne får jag en känsla av att kriget som existerade innan - när äldsta dottern var liten - att min kan minsan räkna - kan din?!? - ett fjuttigt krig om vems barn som är mest intelligent.Mina har ju så klart alltid varit smartare än alla andras. Bara så ni vet. 
Ok nu gled jag lite,. Men försök hänga med. 
Nu handlar kriget om vem som kan göra sin flicka minst flickig.
Att ha rosa kläder och tofsar på sin lilla tös måste ju vara någon typ av ångest/önskan från mammans sida att skapa den perfekta prinsessan.


Kan det inte helt enkelt vara så att visa barn - ja även småttingar- dras till flickigt/pojkigt?
Att det faller sig mer naturligt för vissa barn än för andra och kanske eg påverkas av antalet kvinnliga och manliga hormoner som man föds med???


Jag tycker mig kunna se en riktigt stor skillnad på mina 3.
Den första  - stackarn - eller eg ingen stackare - men mamman var ju bergsäker på att hon var en pojk. Och under dom första åren fick hon gå klädd som en pojkflicka, i baggy byxor, coola munkjackor och rastaflätor på skallen.
Den där lilla pojkflickan är nog mer flickig nu än någon av dom andra som hon lekte med.
Och som förälder har vi inte styrt henne åt nåt håll vad gäller flickigt/pojkigt,  utan hon har fått välja själv.


Barn nro 2 : Pojken - han har fått gå klädd i allt från brunt till rosa. Sminkat sig tillsammans med storasyster och roat sig kungligt med både tjejgrejor och pojkgrejor.
Det senaste året har han dock valt att gå mot det pojkigare hållet. 
Vägrar rosa - vill bara brandmanskläder, skor med blixten, keps med spiderman, leka med bilar, klättrar längs väggar. Bryter armar och ben som en annan bryter tändstickor.
Aldrig någonsin har vi vart så välkända hos akuten här i stan som nu...


Barn nro 3 - HON - den där riktigt flickiga flickan som älskar allt som är rosa. Fluffigt, tofsar, HELLO KITTY osv. Osv = allt som är så där löjligt rosa och uberflickigt.
Jag är en person som hatat att ha nalle puh, musse pigg, hello kitty på kläder, pyamaser,trosor ,strumpor, tandborstar ja ni vet överallt.
Numera kallas Thean för  Hello kitty flickan på dagis...
Hela hon ser ut som en kitty. Och visst är det jag/vi som handlar grejorna. Men det är 2 åringen som väljer kläder och leksaker själv.


Där är 3 olika barn som alla blivit behandlade som just ett barn sedan dom föddes tills det att dom kan "bestämma" själva - eller iallefall visa vad just dom tycker om.
Nu har dom gjort det och då faller det sig så olika.
Men jag hävdar dock att detta beteende (se ovan) handlar om något som är infött och absolut inte påtvingat.


Oj oj tiden springer iväg. Och jag skall iväg med just barn nro 2 som är en riktigt pojk pojke som skall in hos läkaren för att se om näsan är bruten eller ej...


Kika gärna in igen!

Välkomna

Okej. 
Jag gjorde det igen. 
Tror att jag har en del beslutsångest.


En ny blogg. 
Får väl se om det håller i sig eller om jag beslutar mig för att lägga ner bloggandet för evigt.


Tanken nu är väl att jag skriver om allt.
Så ni som inte har lust att läsa om bajs med sand i, hur många tänder den minsta har, brutna näsor, akutbesök, sjukdommar , medicinering, läkarbesök och sist men inte minst heminredning kan hålla sig borta.
Nu har jag förvarnat er iallefall.


Första inlägget hade jag eg tänkt att ägna åt - kommentarerna på ladydahmer:s blogg.
Men jag spar det tills imorgon.
Dagen har i princip flugit iväg.


Shola är hemma då lössen härjar i denna familj.
VI har aldrig någonsin haft huvudlöss och nu har alla utan maken fått det.
Den som fått mest är min stackars Shola med sitt afroburr.
Och svårt som satans att få ut oxå.
Jag förstår henne att skolan inte lockar speciellt.


En promenix i skogen hann vi med - jag, Shola och Jack.
En massa kantareller och trattisar fick vi med oss på en 30 min innan det var dags att åka hem, slänga ut barn och hund ur bilen innan jag skulle iväg till sjukgymnastiken och göra något funktionstest.
Ni som tittar in och inte läst min förra blogg - där det finns 1 eller 2 inlägg om MIG kan kika in där om ni har bråttom och inte vill vänta på att få veta vad det handlar om.


Funktionstestet är nu iallefall slutfört och vi får väl se vart det leder hän.
Nu är det snart dags att hämta hem småtrollen för att käka en bit mat ihop och sedan är det dags för mamman att gå på föräldrarmöte i Sholas klass..
Så ska man bara försöka mata fram alla klagomål man har.
Och lägga fram saker och ting på ett sätt så att det inte låter som vuxen mobbar ut barn.


Nu blir det till att stoppa undan datan för att - skala en potatis eller 2 och sedan möta maken på dagis.


Välkomna till mig!