Viktig dag.

I dag när jag kikade ner i brevlådan hittade jag en kallelse till ett viktigt möte imorgon.
Ett möte som jag visste skulle komma men visste inte när.


Ett möte hos försäkringskassan och min handläggare där.
Skulle visst vara min handläggare från arbetsförmedlingen oxå.


Undrar vad som kommer att hända.
Vad som kommer att sägas. Osv. Osv.


Efter ett tips från en vän i helgen fick jag äntligen tummen ut att läsa lite om den diagnosen som jag fick av min läkare förra månaden- Fick ju aldrig en förklaring på vad den härstammar ifrån - men nu har jag letat själv.


Om jag litar på den diagnosen till hundra % är en helt annan 5a. Dock stämde den ju in till 99% - Generaliserad smärta


Läste upp den för mor min som började ifrågasätta sin egna diagnos sedan - hmm 20 år tillbaks i tiden.


Idag kom barnbidraget - har dom senaste månaderna börjat få det den 19 istället för den 20.. Undrar varför.
Tack tack.


Var ute en sväng - fixade en fin liten bebis present till ett par vänner som kommer och hälsar på i November.
Dom skall inte ha förrens i Feb men eftersom dom bor på Jersey så är det väl trevligt om ett paket kan få följa med hem -  ligga och vänta på den lill* som komma skall.


Åh nåt är sjukt - jag får inte ens ett bebis sug- Jag bara önskar att Milton var liten och snuttig igen och kunde kläs i fina stickade overaller - skinndojjer - och en liten bandana...
Letade även efter ett par jeans till Milo man som kompisen Hampus - på dagis har - självklart med - Blixten på.


Men självklart fanns alla storlekar utom dom vi skulle ha. Och det verkade inte som att dom skulle komma in fler heller.
Hade tänkt köpa in dom och lägga undan till hans 4 års dag - Får väl se om vi har tur att dom kommer in igen..


Nu är det greys som gäller.

Digster

Återigen passar jag på att skrika ut - jag är en buzzador.


Delar ut ett halvårs medlemskap av premium på digster 
Registrera dig och fyll i Buzzador i det lilla skrivfältet på premium..




Hänger ni med? eller feberyrar jag ;-)

Nu så här ca 3 år senare

Kan jag förstå att männen tycker att en influensa är jobbigare än att föda barn.
Det är ju som sagt snart ca 3 år senare - sen sista förlossningen- och nu ligger jag sjuk.
Så sjuk så jag nästan dör.
Konstaterar att jag måste ha varit en man i mitt förra liv.


I en förlossning får man ju iallefall en stund att andas på...
Får man det i en förkylning?!? 
Näää Tror inte det.


Antingen så är det näsan som kliar, ögon som svider, man nyser som en tok, hostar upp slem och allt avlöser varandra.
Inte en lugn stund med andra ord.


Så ja idag - kan jag förstå männen som nästan dör så fort dom fått en förkylning.
Dock kan jag inte riktigt dra fördel av att känna som männen.
Bara för att jag förstår den manliga - tyck synd om mig -genen - så kan jag inte släppa den kvinnliga sidan - dvs hoppa - harkel  - krypa - ur soffan när jag hör att ungarna slåss. 
Inte heller kan jag slappna av tillräckligt för att ta mig en tupplur mitt på dagen - bara för att jag behöver det.
Trots snörvel och allt som tillhör kan en kaffe kopp som stått på samma plats för länge reta gallfeber på mig.


Men jag har iallefall fått en dags vila då maken har vabbat för barnen som oxå vart sjuka.
Imorgon dock återgår både maken och alla barnen till skola och förskola.
Då ska vi se om jag kanske kan ta mig en tupp lur..
Eller så har jag mirakulöst nog blivit frisk över natten och står och bakar istället.


Nu är det läggning av barn och sen ska jag locka maken till mig och blinka med mina - tyvärr alldeles för korta ögonfransar - och kika på saker till Miltons 4 års kalas - från Ebay

Näsor med Grönt snor.

En stycke mamma och lillgris är sjuka.

Näsorna rinner. 

Jag känner mig allmänt svullen i ansiktet och det värker.

Undra då hur lillgrisen mår - Som inte riktigt kan sätta ord på allt ännu.

Hon har ju vart sjuk någon dag längre än mig.

Dock håller jag både tummar och tår för att mina vanliga mediciner lyckas trycka ner skiten under natten och jag vaknar vacker och frisk som en nyponros imorgon bitti.

Då är planerna  - att baka.

Göra en sockerpasta - även denna gång med recept från pinkpastry

Även en sats med lila morotsmuffins hade jag tänkt mig.

Då jag i veckan tog mig i kragen och rensade ut mina köksskåp, ändrade om, kastade och hade det trevligt - hittade jag en massa roliga bakgrejor som legat i en låda utan slut.

Kändes som att allt åkte ner där och det som jag verkligen gillar kom aldrig till användning - då jag inte kunde hitta det.

Nu ligger det i ett nytt skåp. Sorterat i fina korgar och förhoppningsvis - blir det lättare att hitta - dvs kommer mer till användning.

Maken och jag var på en mysig veckoshopping - idag under kvällen - Sholan passade sovande små syskon - och maken och jag tog oss en välförtjänt ensam stund.

Dom blir inte allt för många - men så man uppskattar varandra när man får en halvtimma här och en halv timma där.

Hittade lila, gula och oranga - oranga är kanske inte så ovanligt eller - morötter.

Bredvid mig i soffan sitter en tjötig Milton - som vaknat mitt i nattsömnen - och nu tror att det är morgon och dags för  - dagis..

Nää tack sörplar snabbt som attans upp mitt Thé och går och sover bredvid min fina kille.

Ta mig i kragen.

Idag kände jag att det var nog med gnällande och bitchande. 

Tänk hur min stackars make har det hemma ;-)

Så imorses bestämde jag mig för att vara så produktiv som möjligt.

Fixade om i ett köksskåp, försökte planera lite inför Milos 4 års kalas, lite julklapps tänk osv.

Det som var roligast idag var dock att göra lite godis till Jack!

Hemmagjorda hundkex.

Har suttit i ett par dagar och lustläst nästan varenda inlägg hos bloggerskan - pinkpastry 

Det är där jag hittade receptet.

Dock så gjorde jag om det lite och hunden älskar dom.

Orginalrecept

Hundkex

sätt ugnen på 225 grader.
Koka upp 2 dl vatten och 1 kycklingbuljongtärning, låt svalna!
Blanda 0,5 dl riven ost, 0,5 dl pulvermos, 1 tsk olja, 1 ägg och 4 dl lantbrödsmjöl, tillsätt buljongvattnet.
Blanda samman till en kavelvänlig deg.
Kavla ut och stansa kex.
Grädda i 10 minuter.

Mitt nya omgjorda

Hundkex

sätt ugnen på 225 grader.
Koka upp 2 dl vatten och 1 kycklingbuljongtärning, låt svalna!

När buljongvätskan svalnat lite blanda ner 100 gram leverpastej i vätskan. Gör inget att den klumpar sig lite. Det försvinner när man blandar med resten av ingredienserna.
Blanda 0,5 dl pulvermos, 1 tsk olja, 1 ägg, 2 dl vetemjöl och 2 dl rågsikt, tillsätt buljongvattnet.
Blanda samman till en kavelvänlig deg.
Kavla ut och stansa kex.
Grädda i 10 minuter.

Helt allvarligt!

Just nu har jag bara lust att kräkas ut all smärta och obehag.
Imorgon blir en jobbig dag - massa saker att ta itu med.


Detta börjar mest likna en gnäll blogg - men vet ni vad - Live with it!! :-)
Efter regn kommer solsken eller vad är det man brukar säga.


Nu ska jag flytta barn från säng till säng.
Fixa thé till stora tjejen och sen hopp, haha eller hur, kryp och gnäll stilen ner i sängen- rättare sagt!


Natti natti!

Ibland känns allt för jäkla jobbigt.

Livet leker och är helt underbart. Om man bortser från hur fruktansvärt elaka 11 åriga flickor och föräldrar kan vara.
Att man som vuxen inte kan se ett barn för den den är utan hela tiden måste in och fippla och försöka få barnen att passa efter ens egna normer.
Och fungerar inte det så - mobbar man dom istället - ser till så att dom blir utfrysta av andra barn och föräldrar genom att gå och sprida en massa osanningar!


Kvällen hemma hos oss igår var inte rolig kväll.
Dottern har den senaste tiden gått igenom mycket.
Både på ett personligt plan men oxå med vänner och skola.
Saker som lätt till att vi som föräldrar och lärare har sagt att det är bäst att hon är hemma tills vi finner en lösning.


Igår hade vi samtal med lärarinnan - och gick ut från mötet med funderingar på hur vi lättast skulle få in dottern bland kompisgänget igen på ett okonstlat sätt.
- Råkade vara disco på kvällen.


Fixade så hon kunde gå iväg med en av kompisarna och några av hennes kompisar.
So far so good.


Dock varade lyckan inte länge.
När dottern messar att hon vill hem - sticker jag självklart dit - hämtar henne och kör 1000 frågor.
Det visar sig då att en av flickorna i klassen - antagligen försökt kaxa sig och visa sig tuff i skolan - genom att sitta och skryta om att nästa gång hon träffar dottern ska hon ge henne stryk.
Kallar henne även fula ord som jag inte tänker skriva här.


Då denna flickas föräldrar ringde hem till oss för ett par veckor sedan och bara satt och skrek i telefonen - som en gris i slaktning - med en massa anklagelser - ja redan då kunde jag inte komma på vad problemet låg - då skrikningen slöt mina öron.


Iallefall - eftersom dom ringt hit kunde jag ju kontakta dom och meddela vad deras fina änglalika dotter säger - sagt och gjort - slaktningen pågick fortfarande.
Och pappan  - en riktigt mogen man i sina förmodligen bästa år -slängde luren i örat på mig.


En känsla när han gjort detta var att  - nu får vi kvällsbesök.
Mycket riktigt - en stund senare knackar det på dörren.
Först en riktigt fin knackning - sedan mer som att personen i fråga vill igenom dörren.


Ett riktigt fint besök blev det - där vuxna inte bryr sig om hur dom beter sig inför sina barn.


Det är väl inte konstigt att barn blir som dom blir..
Med detta inlägg - avsäger jag mig definitivt inte att mitt barn oxå beter sig fult.
Men jag som förälder gör mitt yttersta för att visa både mina och andras barn att man inte gör vissa saker.


Ett besök hos skolans rektor står på - the to do list - på måndag morgon.
Ett Sms till dotterns fröken där jag ber henne kontakta mig omgående måndag morgon - nja kanske inte riktigt så hårt skriver  - men endock att jag måste få pratat med henne - är iväg skickat!


Försöken att få dottern att våga sig tillbaka till skolan på måndag är förstörda.
Helt ödelagda.


Men vi tar oss i kragen och försöker lösa det på annat vis.

Ganska trevligt att

på mindre än 5 min få höra att man är snygg x 2.
Tack granninnorna :-)


Ikväll klädde jag upp mig för att gå på föräldrarmöte på barnens förskola och sedan föräldrardialog.
Efter att ha slasat runt i mina mjukis kläder hela dagen och har haft en riktigt trött eftermiddag - då jag förövrigt nästan stod och sov - var det skönt att måla fransarna lite, bättra på kindbenen och kamma frillan.


På med lite snygga kläder från butique P - lite av mitt egna och ett par hederliga snygga skinnstövlar och en väska från Amme Kamelias vind så var jag nog snyggaste quinnan på Varbergsvägen - ja för det tyckte granninnorna iallefall.


Kanske var så att jag var den enda dom råkade stöta på där på vägen..
Men jag väljer att tänka att jag var snyggast på gatan ;-)


Kvällen med hoppande mellan barnens olika avdelningar och föräldrardialog var trevligt.
Känns skönt att vara med och påverka lite.
Maken och barnen fick en stund för sig själva och jag fick andas ut - och umgås med vuxna.


Underbart!!

I am a

Buzzador ;-O


Har försökt hänga med på detta häftiga gratis grej test sak i flera år men har av någon anledning aldrig slutfört det.


Nu registrerade jag mig för x antal veckor sedan och har redan fått en mängder olika förfrågningar och är nu utvald att vara med och testa  - Digster .


Ett sätt att samla alla musiklistor på ett och samma ställe.
Både på spotify, Itunes och Wimp.

Mitt uppdrag är nu att testa denna tjänst och delar därmed ut 6 månader med Digster premium gratis.

Testa du med.
Registrera dig på Digster  - använd registrerings koden Buzzador så får du testa 6 månader.

Sova kanske

Söndag kväll.
Helgen har gått förbi i ett enda sus..
Känns som att det var fredag igår.Eller rättare sagt torsdag kväll.


I Torsdags kväll fick vi fin besök av Fröken Ps dotter Amanda som skulle tillbringa helgen här - första gången på typ 12 år.
Fattar du P.. Så länge har vi känt varandra.
Och inte en enda gång har jag vart barnvakt, förutom nu då.. Eller nja barnvakt och barnvakt - det var jag ju inte heller. *S*


Nu var det iallefall så att Amanda och Shola ville umgås en helg.Och så vips så var den borta och det var dags att åka hem igen.
Så varmt välkommen tillbaks är du gumman. Anytime!!


Imorgon är det åter till verkligheten efter en vecka med sjuka barn och en mamma som inte mått som hon ska.
Gör hon någonsin det.. *oj så synd det är om mig*
Denna veckan har iallefall vart värre än vanligt.


Imorgon är det iallefall dags för sjukgymnastik - vattengympa- borde kanske ställa mig på en våg och kolla vikten oxå då vissa kläder inte funkar längre. Sitter som ett cirkus tält över röven..
Ja röven heter det faktiskt.
Maken lärde mig det igår.
- Gumman vi är faktiskt från GöteboRg och där heter det faktiskt så... Så röven heter det ;-)


Efter vattengympan kommer det en flicka/dam/quinna/tanta från arbetsterapin hit och ska kolla läget med vad jag kan och inte kan - klarar och inte klarar.


Känns väl ok att hon kommer hit.
Dock känns det lite konfliktartat att dom kommer hit och arbetar utifrån en diagnos som jag inte vet vad det är..
Eller vad den diagnosen utgår ifrån..
Dvs - jag är sjuk men vet inte varför.


Detta återkommande problem med att bli dumförklarad och åter få nya diagnoser.
PPP - psoriasis artrit - blev ju borttaget när jag var hos min fin fina läkare sist.


Man kan bli bitter för mindre...


Dock har jag planerat in nåt kul imorgon.
Då ska jag till biblan. Och se om jag kan hitta roliga böcker om hur man dekorerar tårtor - steg för steg.
Och förhoppningsvis hinner/orkar jag öva ett tag på en söt tårta till det är dags för Miltons 4 års kalas - första gången för vännerna - i december.


Ska man orka är det bara att planera riktigt tidigt.
Nu var det slut på kraften i armarna.
Kramp pågår.
Och jag går och nanar kudden.