Söndag kväll.
Helgen har gått förbi i ett enda sus..
Känns som att det var fredag igår.Eller rättare sagt torsdag kväll.
I Torsdags kväll fick vi fin besök av Fröken Ps dotter Amanda som skulle tillbringa helgen här - första gången på typ 12 år.
Fattar du P.. Så länge har vi känt varandra.
Och inte en enda gång har jag vart barnvakt, förutom nu då.. Eller nja barnvakt och barnvakt - det var jag ju inte heller. *S*
Nu var det iallefall så att Amanda och Shola ville umgås en helg.Och så vips så var den borta och det var dags att åka hem igen.
Så varmt välkommen tillbaks är du gumman. Anytime!!
Imorgon är det åter till verkligheten efter en vecka med sjuka barn och en mamma som inte mått som hon ska.
Gör hon någonsin det.. *oj så synd det är om mig*
Denna veckan har iallefall vart värre än vanligt.
Imorgon är det iallefall dags för sjukgymnastik - vattengympa- borde kanske ställa mig på en våg och kolla vikten oxå då vissa kläder inte funkar längre. Sitter som ett cirkus tält över röven..
Ja röven heter det faktiskt.
Maken lärde mig det igår.
- Gumman vi är faktiskt från GöteboRg och där heter det faktiskt så... Så röven heter det ;-)
Efter vattengympan kommer det en flicka/dam/quinna/tanta från arbetsterapin hit och ska kolla läget med vad jag kan och inte kan - klarar och inte klarar.
Känns väl ok att hon kommer hit.
Dock känns det lite konfliktartat att dom kommer hit och arbetar utifrån en diagnos som jag inte vet vad det är..
Eller vad den diagnosen utgår ifrån..
Dvs - jag är sjuk men vet inte varför.
Detta återkommande problem med att bli dumförklarad och åter få nya diagnoser.
PPP - psoriasis artrit - blev ju borttaget när jag var hos min fin fina läkare sist.
Man kan bli bitter för mindre...
Dock har jag planerat in nåt kul imorgon.
Då ska jag till biblan. Och se om jag kan hitta roliga böcker om hur man dekorerar tårtor - steg för steg.
Och förhoppningsvis hinner/orkar jag öva ett tag på en söt tårta till det är dags för Miltons 4 års kalas - första gången för vännerna - i december.
Ska man orka är det bara att planera riktigt tidigt.
Nu var det slut på kraften i armarna.
Kramp pågår.
Och jag går och nanar kudden.
Helgen har gått förbi i ett enda sus..
Känns som att det var fredag igår.Eller rättare sagt torsdag kväll.
I Torsdags kväll fick vi fin besök av Fröken Ps dotter Amanda som skulle tillbringa helgen här - första gången på typ 12 år.
Fattar du P.. Så länge har vi känt varandra.
Och inte en enda gång har jag vart barnvakt, förutom nu då.. Eller nja barnvakt och barnvakt - det var jag ju inte heller. *S*
Nu var det iallefall så att Amanda och Shola ville umgås en helg.Och så vips så var den borta och det var dags att åka hem igen.
Så varmt välkommen tillbaks är du gumman. Anytime!!
Imorgon är det åter till verkligheten efter en vecka med sjuka barn och en mamma som inte mått som hon ska.
Gör hon någonsin det.. *oj så synd det är om mig*
Denna veckan har iallefall vart värre än vanligt.
Imorgon är det iallefall dags för sjukgymnastik - vattengympa- borde kanske ställa mig på en våg och kolla vikten oxå då vissa kläder inte funkar längre. Sitter som ett cirkus tält över röven..
Ja röven heter det faktiskt.
Maken lärde mig det igår.
- Gumman vi är faktiskt från GöteboRg och där heter det faktiskt så... Så röven heter det ;-)
Efter vattengympan kommer det en flicka/dam/quinna/tanta från arbetsterapin hit och ska kolla läget med vad jag kan och inte kan - klarar och inte klarar.
Känns väl ok att hon kommer hit.
Dock känns det lite konfliktartat att dom kommer hit och arbetar utifrån en diagnos som jag inte vet vad det är..
Eller vad den diagnosen utgår ifrån..
Dvs - jag är sjuk men vet inte varför.
Detta återkommande problem med att bli dumförklarad och åter få nya diagnoser.
PPP - psoriasis artrit - blev ju borttaget när jag var hos min fin fina läkare sist.
Man kan bli bitter för mindre...
Dock har jag planerat in nåt kul imorgon.
Då ska jag till biblan. Och se om jag kan hitta roliga böcker om hur man dekorerar tårtor - steg för steg.
Och förhoppningsvis hinner/orkar jag öva ett tag på en söt tårta till det är dags för Miltons 4 års kalas - första gången för vännerna - i december.
Ska man orka är det bara att planera riktigt tidigt.
Nu var det slut på kraften i armarna.
Kramp pågår.
Och jag går och nanar kudden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar