Älskade Shola

Att hon var unik visste vi redan. Men exakt hur unik hon är fick vi reda på i söndags.


Efter att ha gått hela veckan med ont i magen- på ett sätt som hon inte känt innan - sökte vi akutvård på borås lassarett. Efter en frågestund med jobbande sjuksköterska - blev vi hemskickade - detta är inget akut. 
Men om smärtan mot förmodan inte gått över tills imorgon ring jourcentralen...


På söndagmorgon då smärtan blivit värre kontaktade vi - 1177 - lika underbara som alltid fick vi hjälp, råd och även dom undrade hur sköterskan var funtad då det låter som en blindtarmsinflammation.
Om smärtan skulle bli värre innan våran tid skulle vi åka in tidigare till jouren - och så blev det.
Väl där inne hade dom inga problem med att slänga in oss innan alla andra patienter.
Även läkaren där trodde att det var blintarmen som behövdes tas bort.
Skickade med en remiss till akuten på lassarettet - behöver jag säga att vi älskar detta ställe?!? - med en remiss tog det inte många minuter innan vi fick träffa ytterligare en läkare - även han konstaterade att det borde vara blindtarmen.
In och blev förberedd för provtagning och ultraljud. 


När dagen hade passerat och provtagningarna gjorde kunde man konstatera att man inte kunde hitta blindtarmen - så då kan det ju inte vara den!!


Däremot fick vi frågan om vi/jag - då maken var hemma med småttingarna - visste att dottern har dubbel uppsättning av njurar!!
Hmm.. Öhh.. Näää.. KAN man ha det?!!!


Om det är dubbel uppsättning vet jag inte. 
Vidare undersökningar kring detta skulle göras under måndagen - även utesluta att hon har fler av dubbla organ.




Måndagen kom - men ingen undersökning.
En konstraströntgen skulle gjorts men det tyckte måndagens läkare att vi inte behövde.
Det var ingen fara.
Trots besked från söndagens läkare - att det kunde vara skadligt!


Måndagen gick och vi fick träffa 2 läkare till som klämde och kände.
Sen gick dagen.
Att dottran även har anemni?!? - blodbrist - konstaterade man..


Tisdagen kom - lämnade lite blodprover - åkte på en undersökning till där man inte fann nåt heller.
Och därför inte har en aning om varför hon har ont.
Tösen tröttnar och vill inte stanna kvar - hon vill hem.
Läkaren skriver ut henne.
Utan att besöka oss och berätta vad som komma skall.
Ingen medicin eller direktiv om hur vi ska lösa blodbristen.
Eller vad som orsakar smärtan.


En 11åring ligger nu i sängen och sover.
Kramper i magen kommer och går.
Oron för vad som skall hända är ganska stor.


Dock är hon såpass medveten om kroppen att hon själv ställde frågan - mamma kan det vara så att du skulle haft tvillingar med mig, men att den ena dog och nu bor i mig???


Undra vilken det var som dog då....


Inväntar förhoppningsvis telefonsamtal från avdelningens läkare idag som kan svara på mina frågor!
Detta kan man ju inte bara strunta i...